Idag vart det tidig morgon. Vi hade nämligen ett tåg at passa. Frukosten återspeglade återigen området vi var i. Nu var det sötpotatis och betor som utöver risbollar och missosoppa. Riktigt gott.
Strax efter nio tog vi ett pendeltåg söderut. Nu åkte vi ut på landet. Det blev till och med enkelspårigt så att tågen var tvungna att vänta in varandra vid stationerna då dessa platser var de enda ställen där dubbeltrafik tilläts.
Efter ca 30 minuter klev vi av mitt ute i ingenstansans. Här tig vi en lokalbuss som tog oss upp för serpentinvägar längs bergssluttningen. Utsikten var makalös mot Kagoshimabukten och vulkanen. Efter ca 20-30 minuters bussresa kom vi fram till staden Chiran. Här började vi med att besöka gamla samurai bostäder som än idag har kvar sina bostadsträdgårdar. Otroligt utsökta små zoner av harmoni och lugn med de omkring liggande bergen som utsikt.
Vid 12:30 tiden var vi klara med trädgårdarna och tog en taxi till Chiranz fredstempel. Vi började med att äta lunch vid busstationen. Stället såg inte lovande ut och ingen hade några förväntningar på maten. Döm vår förvåning över kvalitén när sedan maten kom in. Jag hade valt en udon nudelsoppa. Till denna kom även pancomarinerad fisk, kött och potatis. Otroligt gott.
Efter lunchen gick vi in på fredsparksområdet och museet. Parken är tillägnad Kamikaze piloterna från 2a världskriget. Under andra världskriget var Chiran ett av de baser som utbildade och skickade iväg lejonparten av de över 1000 Kamikazes och då framför allt under slaget om Okinawa. Tempelområdet var väldigt fint med både flygplan och gravlyktor. Ett tempel var tillägnat drömmarnas gudinna som hade fått samtliga piloters namn skrivna på lappar som sedan förseglats inbilla statyetten. Själva museet hade bergade och resturerade plan. Brev och poem som piloterna skrivit kvällen innan de begav sig iväg på sina uppdrag. Mycket historia om området och händelser runt omkring. Samtliga piloter, över 1000 hade fått sina namn, ålder och fotografier uppsatta. Det var ofta killar på mellan 17-23 år. De såg dock alla mycket äldre ut. Det var intressant att få ta del av historien om krogägarinnan Tome-san som blev surogatmamma åt alla piloterna. Hon kallades även för mamma-san och såg alla piloterna som sina barn. Hon var en av de pådrivande för att hålla kvar minnet av de unga pojkar som gett sig iväg på sina öödestigra flygningar söder ut.
Vi fyra tiden gav vi oss tillbaka mot hotellet. Vi lämnade bara väskorna och hämtade upp lite ombyte för att ssedan bege oss ut igen. Vi hade hittat ett onzen som ligger i ett oroligt fint hotell uppe i bergssluttningen ovanför staden. De hade een egen buss med stopp runt staden som var gratis. Hotellet var ett rikgtigt lyx hotell och det var även badet. Fina och harmoniska lokaler med öppna ytor. Stora varma heta källor inne men framför allt ute där vi hade utsikt över staden, Kagoshimasundet med den enorma vulkanen i bagrunden. Fantastisk fullmåne som lyste upp vattnet och neonen lyste upp staden. Vulkanen Sukurujimas eller lilla Fuji som Kamikazepiloterna kallade den, silhuett syntes tydligt i mörkret. Månljuset gjorde att det till och med gick att se röken från vulkanen. Allt detta för 2400yen (ca 200sek) på ett lyx hotell. Vem sade att japan är dyrt?
En japansk kille som kom samtidigt sömn oss pratade väldigt bra engelska och berättade om staden, områdena och dialekterna i japan. Tydligen kallas Kagoshima för Japans Miami, både för att de är vänstad med dem men för att det är lite samma stil här. Riktigtbtrevligndag med mycket sol och över +20C här under palmer, bambus och körsbärsträd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar