Checkade ut från hotellet men lämnade kvar packningen då flyget inte skulle gå förens vid 14:10 idag. Vi vandrade iväg till shopping atan och vek sedan ner på de gamla shoppinggatorna som så sent som på 70 talet fortfarande huserade den "svarta marknaden" som uppkom efter 2a världskriget och var väldigt aktivt under Korea och Vietnamkriget då den amerikanska basen hade en viktigt roll i båda. Det var då många soldater som stog och sålde saker de kommit över ute i fält. Idag såg jag inga möjligheter att köpa varken krigssouvenirer eller någon stulen njure, däremot finns en väldigt känd saluhall där färskfisk och lokala grönsaker såldes över disk i lysrörsupplysta trånga korridorer mellan stånden. Såg en stor Figur (gifitg blåsfisk) i både färskt och skolkat tillstånd. Vi passade på och sätta oss på en liten gyoza shoppa som var så där härlig lagom skitig så man vet att här händer det bra saker. Mycket riktigt var det riktigt bra gyzoa som dukades fram.
Yumi och Dante fick var sin leksaksorm gjorda i trä som slingrade sig. Väldigt poppulära souvenirer här, både som leksaker och riktiga inlagda i sprit i glasburk (vem tusan som nu vill ha en sådan stående hemma?)
Vi tog monorailen utanför hotellet till flygplatsen. Tog bara 10 minuter så det var smidigt. Okinawa city är galet stort. Om man tror at det skulle vara som Visby tar man galet fel. Den här lilla öns huvudstad är som som så många andra här i Japan sjukt agor. Tydligen har de jobbigast trafik i hela Japan dessutom. Som Kyoko berättade har till och med de mindre lyckligt lottade ungefär tre bilar per hushåll.
Planet lyfte på utsatt tyd och styrde kosan söderut. Dock fick vi en brasklapp om att det var så pass disigt på ön Ishigaki som är destinationen att om det inte lättade skulle vi få försöka landa på en ö på vägen och om det inte ville sig skulle de återvända till Okinawa. Turen var dock med oss och solen sken när vi kom fram någon timma senare och vilken sol sen. Det är riktigt varmt här (27C såg vi när kom fram till hotellet men det skulle bli ännu varmare tydligen). Från den lilla flygplatsen (som endast har inrikesflyg) tog vi taxi till hotellet.
Tydligen är ön så pass liten att det bara finns ett Toyoko-inn här. Väl framme står det en tvbuss med sin enorma paraboll uppfälld och sänder. En kille som kommer ut har så mycket kamera utrustning från Canon att den är mer värd än vad hela vår Japantripp kostar. Då taxin stannat bakom hans bil på parkeringen tog han ett gäng av våra väskor och lyfte in dem till receptionen. I receptionen ser vi ännu fler kamerafolk och reportrar. Då förstår vi att Nord Korea har sagt att de sska skjuta upp sin raket med start från kl 18:00 ikväll lokaltid och den ska gå precis över oss och vårt hotell är en av de bästa platserna att se den ifrån. Där ser man. Bara att hoppas att skrotet inte faller ner här bara, för här har vi nämligen slagit till på stort och har en svit! Vi har dubbla fönster ut mot en hamn med bergen vid horisonten, dubbla dubbelsängar, en soffgrupp och stort badrum med massage dusch. Of my good, det känns som att jag skulle kunna bosätta mig här efter att bott i en rummare med hela familjen nu i ett par veckor. Rummet ligger högst upp på 10 våningen. Ett rum längre ner huserar ett tvteam som dragit kavel inne från rummet ut till brandtrappan och upp på taket. Lär stå kamera utrustning där uppe antar jag och en portabel studio i rummet.
Då vi checkade in vid 16 tiden knallade vi ner hamnen och kollade upp lite tur båtar sen gick vi ner på en isakaya som jag fick känslan att hamnarbetarna brukar sitta på. Lite härligt rustikt. Vi tog in gyoza, en hot dog som visade sig vara en dennis korv i varmtvatten i en djup skål (haha), stekta nudlar, tempura på grönsaker, karage (friterad kyckling), stekta risbollar. Vi provade att dricka deras egna Ishigaki öl. Det är någon typ av färsköl. Syrlig smak, tippar på att det är jästen som smakar. Joel skulle kunnat göra en bra utläggning omdefiniera här. Påminner om syrligheten i en Chimey.
Mörkret faller runt sex och här är det inte lika upplyst som man är van vid men gud vad skönt det är att kliva ut i mörkret och så är det riktigt varm och gott. Tydligen har Nordkorea inte dragit iväg sin missil ännu för hotellet är kvar.
Yumi och Dante fick var sin leksaksorm gjorda i trä som slingrade sig. Väldigt poppulära souvenirer här, både som leksaker och riktiga inlagda i sprit i glasburk (vem tusan som nu vill ha en sådan stående hemma?)
Vi tog monorailen utanför hotellet till flygplatsen. Tog bara 10 minuter så det var smidigt. Okinawa city är galet stort. Om man tror at det skulle vara som Visby tar man galet fel. Den här lilla öns huvudstad är som som så många andra här i Japan sjukt agor. Tydligen har de jobbigast trafik i hela Japan dessutom. Som Kyoko berättade har till och med de mindre lyckligt lottade ungefär tre bilar per hushåll.
Planet lyfte på utsatt tyd och styrde kosan söderut. Dock fick vi en brasklapp om att det var så pass disigt på ön Ishigaki som är destinationen att om det inte lättade skulle vi få försöka landa på en ö på vägen och om det inte ville sig skulle de återvända till Okinawa. Turen var dock med oss och solen sken när vi kom fram någon timma senare och vilken sol sen. Det är riktigt varmt här (27C såg vi när kom fram till hotellet men det skulle bli ännu varmare tydligen). Från den lilla flygplatsen (som endast har inrikesflyg) tog vi taxi till hotellet.
Tydligen är ön så pass liten att det bara finns ett Toyoko-inn här. Väl framme står det en tvbuss med sin enorma paraboll uppfälld och sänder. En kille som kommer ut har så mycket kamera utrustning från Canon att den är mer värd än vad hela vår Japantripp kostar. Då taxin stannat bakom hans bil på parkeringen tog han ett gäng av våra väskor och lyfte in dem till receptionen. I receptionen ser vi ännu fler kamerafolk och reportrar. Då förstår vi att Nord Korea har sagt att de sska skjuta upp sin raket med start från kl 18:00 ikväll lokaltid och den ska gå precis över oss och vårt hotell är en av de bästa platserna att se den ifrån. Där ser man. Bara att hoppas att skrotet inte faller ner här bara, för här har vi nämligen slagit till på stort och har en svit! Vi har dubbla fönster ut mot en hamn med bergen vid horisonten, dubbla dubbelsängar, en soffgrupp och stort badrum med massage dusch. Of my good, det känns som att jag skulle kunna bosätta mig här efter att bott i en rummare med hela familjen nu i ett par veckor. Rummet ligger högst upp på 10 våningen. Ett rum längre ner huserar ett tvteam som dragit kavel inne från rummet ut till brandtrappan och upp på taket. Lär stå kamera utrustning där uppe antar jag och en portabel studio i rummet.
Då vi checkade in vid 16 tiden knallade vi ner hamnen och kollade upp lite tur båtar sen gick vi ner på en isakaya som jag fick känslan att hamnarbetarna brukar sitta på. Lite härligt rustikt. Vi tog in gyoza, en hot dog som visade sig vara en dennis korv i varmtvatten i en djup skål (haha), stekta nudlar, tempura på grönsaker, karage (friterad kyckling), stekta risbollar. Vi provade att dricka deras egna Ishigaki öl. Det är någon typ av färsköl. Syrlig smak, tippar på att det är jästen som smakar. Joel skulle kunnat göra en bra utläggning omdefiniera här. Påminner om syrligheten i en Chimey.
Mörkret faller runt sex och här är det inte lika upplyst som man är van vid men gud vad skönt det är att kliva ut i mörkret och så är det riktigt varm och gott. Tydligen har Nordkorea inte dragit iväg sin missil ännu för hotellet är kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar